Out Of Ashes

Idag känner jag mig så jävla utbytt..
Jag vaknade med den känslan. Jag vet att du sa att jag inte var det. Men på två dagar förändrades hela mitt liv. Allting som vi gjorde, är borta och någon annan står på min plats..

Orden som kommer ur din mun handlar bara om honom. Två dagar tog det...
Jag trodde någonstans att jag betydde mer än såhär.. Jag trodde kanske att jag förtjänade en riktig chans... Jag har lagt ner allt på oss det senaste året. Och nu får jag inte ens vara med dig som du lovade..

Jag saknar dig..

Jag skulle behöva dig nu. Det känns som allt, alltid, ska rasa samtidigt. Pappa och Jennie, Mamma och Micke, två hus ska säljas. Pappa har börjat dricka mer och mer och ringar oftast bara på Fredagskvällen.

Jag har vänner omkring mig men ingen känner mig så väl som du. Jag skulle behöva din famn att landa i. Men du är inte längre här hos mig. Ikväll är det kämpigt. Jag öppnade påsen med sakerna jag fick när jag fyllde år, jag hände ett ljus, bara en stund. Du finns i allt jag gör. Du finns i luften, orden och tankarna.

Jag saknar dig så otroligt mycket och jag har ett extremt tryck över mitt bröst. Det känns som att hjärtat ska spricka. Jag önskar bara det fanns något jag kunde göra för att du skulle se mig som jag är idag. Att du kunde öppna dig på samma sätt för mig. Jag kunde aldrig ana att det skulle vara såhär jobbigt..

Jag vill inget mer än att få samtal eller sms från dig. Jag vågar inte skriva först. Tänk om jag stör, eller om han är där hos dig. Min ersättare. Jag tycker ingenting om honom, jag hoppas bara inte att han tar på vår katt, ligger jämte mina tröjor som du sovit i. Eller säger, gör saker som jag. Jag kommer aldrig hitta lusten att laga mat igen. Det var bara kul med dig...

Du brukade bli så glad.
Jag kände mig lycklig när jag lyckades..
Du finns precis överallt i min vardag..

Jag antar att jag saknar dig så mycket att jag håller på att spricka.

Glöm mig inte...

Det drar och sliter i mig.

En sån här kväll saknar jag dig extra mycket. Jag satt och pratade med vår lille bebis Tockaliii ikväll.
Han verkar så nere. Han har blivit en stolt utekatt och klarar sig fint ute i det fria.

Jag saknar våra middagar..

Kram

Idag sjöng jag i kyrkan och jag grät, men det bekom mig inte alls. Det är väl så det blir när man väljer att tillägna hela sitt liv åt en person. Hade jag fått chansen att välja igen så hade jag fortfarande satt mig i garderoben. Jag hade fortfarande överraskat dig med allt jag kunnat komma på. Men jag hade valt om mina misstag.

Jag trodde att jag hade styrkan att lyfta upp dig igen, men du hittade din räddning i någonannans famn. Men aldrig ska jag sluta älska dig. Det lovade jag mig själv. Allt jag vill är att du ska vara lycklig. Jag kommer fortsätta sjunga mina låtar till dig, för jag tror att det fortfarande betyder något. Låt mig tro det, snälla.. Ta inte bort min tro. Det är det sista jag har kvar och som håller mig vid liv.

Jag kan bara inte se mitt liv utan din hand i min. Jag väljer att tro och hoppas, för det kan ingen ta ifrån mig. Någonsin..

Jag kan söka i hela mitt liv, efter någon som du men jag kommer aldrig att hitta någon som ens är hälften av den kvinna som du är. Du lärde mig att älska, du lärde mig skillnaden mellan rätt och fel. Det var du som högg i sten. Du formade mig till den jag är och skulle jag ens tänka tanken på att ens röra vid dom bitarna så avslutas mitt liv, på ett ögonblick.

Du må ha förlorat hoppet och kärleken till oss.. Men det får stå för dig, bara dig.
Jag stannar här. För min kärlek till dig är det jag valt att leva för och jag kommer aldrig komma över dig. Det är så det är och inte någon levande eller död själ ksn rubba den verkligheten jag valt att leva i.

Vad jag än gör och vart jag än är så lyssnar jag efter din varma röst. Den ber mig andas, den visar mig vägen. Det är det du säger som visar mig vad jag kämpar för.

För du ska veta, jag älskar vartenda atom av dig. Jag finns inte utan dig i mitt hjärta. Du ska veta, att jag alltid kommer finnas i närheten om du slår i marken. Jag vet så mycket om dig och jag är helt säker på att det kommer komma stunder då du behöver mig. Då kommer jag stå där i regnet med dig, jag kommer vara den som säger att du ska resa dig upp.

Jag må ha gjort många misstag, misstag som jag kommer att behöva leva med.. Dö med. Men det finns inte en chans att jag lämnar dig i sticket. Även om du valt att gå, även om du somnar och älskar med en annan människa så kommer det aldrig att finnas någon som berört mig så som du..

Du är som luften vi andas nu.. Jag ser dig inte, men jag känner dig i hela min kropp. Även om du lämnat mig så är det samma vindar som möter oss, samma sol som värmer oss i sommar. Samma regn som sköljer oss till hösten när löven faller.

Du kan aldrig ta bort det.
Min kärlek för dig är förevigt. Det vet du. Jag lovade det och jag tänker inte ljuga en lögn till. Du finns överallt. I allt jag är och i allt jag tänker.

Du är det största som någonsin kommer hända mig.


Jag älskar dig.

No me, without you
So thank you..

Jag spelar på gitarren men jag hör ingenting.. Det är nog dags för mig att lägga lite saker på is.. Bandet, PCS och sånt. Fokusera på mitt jobb och mitt nya boende. Det krävs ju en del jobb. Men det är bra, jag behöver ändå sysselsättning.

Allt känns så hopplöst utan min bästa vän. "Ingen känner mig så väl som du". För det är nog det som är värst. Jag saknar de små sakerna som mest just nu. Inatt är det stjärnklart och jag försökte lokalisera stjärnan. Den kommer alltid lysa.

Även om hon valt att ta bort mig helt ur sitt liv så kommer hon alltid att hitta mig där, om det skulle behövas. Den försvinner inte. Det gör så jävla ont.. Jag fick låna en ängel för en stund i mitt liv och just nu har jag bara svårt att förstå hur det ens ska vara möjligt att gå vidare utan hennes röst, hennes ljus och hennes närhet..

Hon sa alltid att jag inte fick sätta henne på en pedestal.. Hur skulle jag inte kunna göra det efter allt hon gett mig. Hon tog bort alla mina dåliga sidor. Det jobbiga är bara att nu när jag är den jag är menad att vara så finns hon inte mer..

Jag saknar ögonen och jag saknar att få somna vid hennes sida.. Hur jag brukade lyssna på hennes andning, följa den när hon sov, för då tänkte jag att hon andades rätt och jag kunde somna och möta henne i mina drömmar..

Hon fattas mig och jag vet inte varför hon gick utan att förklara för mig. Det gör mig så fruktansvärt ont..


Jag saknar min vän..

Den jävligaste stunden i livet var den när du gick..

Jag hoppas att det min klump i magen viskar till mig inte är sant.

Då rasar allt det som är mitt liv... Precis allt..

Du ringde idag...
Du hade fått min present och som vanligt när det gäller "oss" så kom den alldeles försent.

Mitt hjärta är ditt att förstöra..
Tanken på att allt var ett spel tär otroligt mycket. Det konstiga är att man trodde att man mått dåligt förut..

Kunde hon inte bara skjutit mig i hjärtat?
Då hade jag sluppit detta förbannade livet...

Det är ändå inte värt ett skit utan dig...

Hej..

Just nu sitter jag på muren där jag väntade på dig första gången vi skulle ut och gå tillsammans.. Jag sitter här och försöker hitta en anledning till att ens ta ett enda andetag till.

Jag går runt och väntar på ett samtal som jag inte ens vet kommer komma. Det gör ont att det inte finns 2 minuter över till mig i det nya livet. Allt du sa och skrev måste varit ett spel. Tårarna vet jag inte hur du lyckades klämma fram.

Att personen du älskar bara går utan att ens bry sig visar bara hur lite man betydde. Jag var bara ett halvtaskigt tidsfördriv..

Men mina känslor är äkta som guld..
Du vet ju det. Att jag finns här ändå..

Slå ihjäl mig...

Just nu är det jobbigt igen, därav beger jag mig hit. Min hemliga plats som alla har glömt bort..

Jag skakar igen. Idag var jag hos min psykolog igen och hon bekräftade att det jag kände igår natt var en panikångestattack. Jag tror att man kan dö av ett brustet hjärta.. Jag saknar henne så otroligt mycket och det gör mig så ont att jag inte är värd någonting i hennes liv längre.. Hur kunde det gå så fel?

Jag vill inte leva mer men jag är så jävla feg... Jag undrar om ens min bortgång hade berört henne? Antagligen inte.

Jag vill helt enkelt inte mer nu.

Tänk att det blir du som åker denna gången. Det är okej. Så länge du gör det ditt hjärta väljer så tänker jag aldrig klandra dig..

Jag älskar dig ändå. Jag lovade dig att sldrig släppa dig och jag kommer stå fast vid det. Kärlek är inte en kamp men den är värd att kämpa för.

Jag kan nog lära mig att leva med grå himmel, så länge din är blå.

Men genom allt så önskar jag ändå att jag kunde säga något som gör att du stannar. Som att jag önskar att valet var lika självklart för dig som för mig.
Det är okej.. Det är okej..

Jag finns här hela tiden.
Hoppas att du inte glömmer allt jag gett. Jag tog mycket den första tiden, men sedan dess har jag försökt ge allt, bara till dig.. Du hittade din prins och jag får acceptera det. Trots att det är svårt.


// Your Guardian Angel

I lördags fick jag ett telefonsamtal.
Det var en kille i andra luren, jag har ännu inte kunnat luska ut vem det kanha varit. Det som är mest mystiskt är att det inte är många som har mitt nya nummer.

I vilket fall som helst, denna kille visste inte att hon gjort slut med mig och ville berätta att hon stod och käkade på någon rejält ute på harrys..

Bilderna som det gav mig gör mig svimfärdig och jag vet inte varför det fastnar. Jag visste inte att hon var så redo att visa det öppet inför alla andra.

Jag måste ha missat någonting för jag hann inte med överhuvudtaget.

Tack till dig som ringde i alla fall.
Eftersom att jag sitter här och skriver på en bortglömd blogg så lär han inte läsa detta ändå. Det är ju bara jag här.

Men det är tanken som räknas sägs det..

Klockan är 05:49 och om 4 timmar har jag varit uppe i två dygn. Jag vet att jag ska ta hand om mig själv bättre. Äter inte alls, röker dubbelt så mycket och pimplar red bull som vatten.. Det är inte bra, jag vet. Men jag har fått för mig att jag mår lite bättre av det.

Jag är lite kluven.. Jag skulle vilja träffa henne bara för att se hur hon ser ut. Om blicken förändrats. Det är en hemsk tanke. För er som inte sett henne. Hon är det finaste som finns. Jag saknar att se henne nyvaken, trots hennes dåliga självförtroende.

Tänk att närvi först träffades hade hon varit tillsammans med en kille i många år, han hade tyckt att hon inte fick gå ut i vissa kläder, omsminkad och så.
Sånt är aldrig bra..

Hon duger ju så förbannat bra som hon är. Hon är den enda som inte ser det.

Jag har mycket mer att berätta, men det kan vi ta en annan gång!

Hörs senare dagboken!

Jag älskar dig.

Det gör så fruktansvärt ont...
Jag förstår bara inte. Jag är ledsen men jag gör inte det. Det var den sista personen på jorden som jag trodde skulle göra såhär mot mig.

Det måste varit ett spel för att hämnas.. Personen som känner mig mer än någon annan..

Jag förtjänar det kanske men det gör ändå så ont i mitt bröst..

Allt känns som ett spel.. För att hämnas.. Men jag älskar ändå. Hon fattas mig..